Kunskapsglapp kring säkra dörrmiljöer, äventyrar både personsäkerhet och projektkostnader

Redan 2013 satte EU en standard i form av en CE-märkning för automatiska dörrar – EN 16005. Standarden beskriver en lägsta nivå för att främja hälsa, säkerhet och konkurrens på lika villkor, för just dörrautomatik, inom EU. CE-märkningen är också en del av svensk arbetsmiljölagstiftning och för med sig sanktionsavgifter, förelägganden eller förbud av olika slag för den som bryter mot regelverket. Direktiv som dessutom har förtydligats under 2023 och som finns där främst för att främja personsäkerheten för de som rör sig i fastigheten.

Vi ber Andreas Hedman, säkerhetstekniker på Dalarnas Säkerhets System, med just dörrmiljöer och dörrautomatik som ett av sina expertområden, att berätta mer:

Låg kunskap om regelverket i beställarledet
“Jag skulle säga att regelverket kring dörrmiljöer och automatik är glasklart idag, för tillverkare och för oss installatörer. Håller vi oss inte till direktiven så begår vi tjänstefel. Däremot så saknas den här informationen i mångt och mycket hos byggare och slutkund. Man är inte medveten om de lagar och regler som gäller för att framför allt undvika olyckor som kläm och krosskador men också utifrån säkerhetsperspektiv som in- och ut passage och utifrån en uppvärmnings-/ miljöaspekt”, säger Andreas Hedman. 

“Det här måste vi i leverantörs- och installatörsledet råda bot på genom att få komma in och stötta tidigt i processen kring upphandlingsunderlag och produktspecifikationer”, menar Andreas Hedman. 

Börja upphandlingen med en riskanalys
En upphandlingsprocess bör ta sin början i en riskanalys, menar Andreas Hedman. I analysen tittar man närmare på vilka förutsättningar som råder i fastigheten, runtomkring själva dörrmiljön. Vilka personer rör sig i lokalerna? Är det s k högriskanvändare dvs personer med rörelsehinder eller lägre orienterings/ reaktionsförmåga? Hur viktigt är det att kontrollera att rätt personer får tillgång till fastigheten och att man inte släpper in obehöriga? Hur ser möjligheterna ut kring snabb utrymning? 

“Man brukar prata om tillgänglighet dvs möjlighet för personer i fastigheten att röra sig obehindrat och frångänglighet dvs hur man utrymmer snabbt och smidigt. Handlar det om t ex skolor, äldreboenden, badhus osv så blir det extra viktigt att ha rätt typ av lösning på plats och det handlar i första hand om bakkant- och framkantsskydd, samt sensorer som förhindrar att dörren går in i personer som passerar. Det kan också handla om lågenergi (dörren öppnas/ stängs långsamt), vilket har med rörelseenergin i dörren att göra. Många tar just lågenergilösningen som en enkel genväg utan att tänka igenom om det passar den aktuella miljön. Oavsett behöver man alltid kombinera med skyddad bakkant och sensorer”, säger Andreas Hedman.

Installation av ett automatiskt dörrparti lyder under Maskindirektivet
Förutom att projekt ofta påbörjas utifrån felaktiga grunder, t ex i avsaknad av riskanalys, så saknas förståelse kring att ett dörrparti ihop parat med automatik tillsammans utgör en maskin. Maskiner lyder under ”Maskindirektivet”. Maskindirektivet anger vilka grundläggande hälso- och säkerhetskrav som gäller för maskiner som släpps ut på marknaden inom EU och är i sin tur implementerat i svensk lagstiftning genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner. 

“Få är medvetna om vilket de ansvar de har när det kommer att följa de här reglerna. Det börjar redan i arkitektled, att man ritar in dörrmiljöer som inte uppfyller kraven i stället för att redan tidigt anlita produktspecialister. Följden blir felaktiga produktval och bristande installationer, som man behöver anpassa i efterhand alternativt behöver byta ut för att slippa juridiska konsekvenser från Arbetsmiljöverket. Som i värsta fall kan leda till rättsliga åtgärder, om olyckan är framme”, fortsätter Andreas Hedman. 

Anbudslämnare som ställer krav upplevs som krångliga
Andreas menar att det allt som oftast är just anbudslämnaren som hamnar i kläm när det kommer till upphandlingsprocesser, där beställaren kanske listar produkter som inte uppfyller kraven. Det är förvisso upp till beställare och slutkund att se till att bygg- och arbetsmiljölagen uppfylls, men det är viktigt att veta att felaktiga produktval (utan CE-märkning) och en installation som visar sig vara felaktig, faller tillbaka juridiskt också på byggherre och installatör.

“Vi på Finlarm vill gärna vara med från början och vägleda beställare och byggare när det kommer till att välja rätt typ av produkter. Dels utifrån att det är viktigt att skydda bakkanten med rätt typ av inbyggda klämskydd. Dels att vi också säkerställer att låset anpassas beroende på om det också ska monteras kortläsare i dörren, ihop med en dörrautomatik. Vi brand- och utrymningsanpassar, installerar brandlarm och önskad styrning av dörren t ex vid snabb utrymning. Vi anpassar våra lösningar efter kundens behov men då behöver vi säkerställa att behovsanalysen är gjort på rätt grunder”, säger Andreas Hedman. 

Om en installation genomförs på ett felaktigt vis, kan man som beställare förlora nyttjanderätten till fastigheten, utöver att man får bekosta en ny installation vilket i sig driver projektkostnader i form av nya inköp och tid i möten och kring efteråtgärder. Gör om och gör rätt från början är Andreas Hedmans råd: 

“Vänder man sig som kund till oss på Finlarm så har vi ett helhetskoncept på plats där vi säkerställer att CE-märkningen efterföljs i alla steg. Vi gör det smidigare både för slutkund och byggherre just eftersom vi är en helhetsleverantör. Det innebär en kontakt oavsett behov, både tidigt i processen och i eftersteget om något skulle inträffa”. 

Vill du veta mer om hur du installerar en säker och certifierad lösning kring automatiserade dörrpartier?

Kontakta oss